Blandade känslor

Idag ringde min gyn läkare.
Han är så otroligt bra, omtänksam
och försöker verkligen hjälpa mig så gott som det går.
Lyssnar på mig, lyssnar på det jag önskar, svarar så gott han kan på allt jag undrar.
Och han är mån om hur jag mår,
och hur allt går med min binjure.

Vi har ialla fall bestämt att jag ska på undersökning hos honom, för koll att jag inte har några cystor på mina äggstockar, och eventuellt ta upp behandling med Metformin. Då mina cyklar blir längre o längre igen.
Denna gång kom mensen på dag 40!
Mådde inte bra, magen uppsvälld, brösten gjorde ont, och hade så ont på äggstockarna.
Och jag sökte gyn kliniken, men kom aldrig fram den dagen fick jag nog.
Men på eftermiddagen kom mensen äntligen igång, och försökt låta bli att tänka, på att de känns i mina äggstockar ännu.

Hade vid sista kontroll 1 äggblåsa på ena äggstock och 2 st äggblåsor på den andra.

Efter läkaren samtal, grät jag en stund. Blev så rörd över att det finns en läkare som bryr sig, som ringer mig, som frågar hur jag har det och hur jag mår. Som jag känner försöker göra det han kan för mig för att jag ska få må så bra som möjligt!

Hur, eller vad skulle jag kunna göra för att få visa min tacksamhet.
Mer än att jag sagt åt honom så många gånger, kramat om honom och tackat.

Tänk att ett sånt bra bemötande, den känslan att få känna sig så trygg, förstådd kan på något sätt få en att må och känna sig lite "tröstad".

Kanske skulle jag skicka en Nalle med ett plåster på..
~~~~~~

I Morgon ska dottern till Sjukhuset, har mailat till läkaren så hon är förberedd på problemen, funderingarna vi föräldrar har.
Ska bli intressant att se hur hon hanterar och bemöter våra frågor, och funderar på att spela in hela samtalet/besöket med henne. (vilket jag har rättigheter till att göra)

För övrigt är jag irriterad, besviken på Barnomsorgen och dess regler.
Vilket ställer till en del bekymmer då man varken får ändra tiden, typ flytta tiden kanske en timma, eller 2. Och inte heller byta någon dag.
Detta fick jag reda på att det blivit mer stränga regler i Tisdags.
Men i förra veckan var det andra regler.
Så nu får väl min tös följa med på mina behandlingar, läkar besök, undersökningar med mera.
Jag försker alltid lägga in mina läkar tider anpassad till barnomsorgs tiderna, men hela sjukvården kan inte heller alltid anpassa sig till barnomsorgs tiderna!

Så hur jag ska göra på Onsdag vet jag inte, då jag ska till Endokrin/sarkom kirurgiska kliniken.

så över till Hund träningen.



Gårdagen,
Allmänlydnads passet.
Var på rätt dåligt humör innan jag kom
hade sådan fruktansvärd värk i kroppen
stressad som alltid, även fast jag var på plats 30 min innan start.
Men människor, andra hundar, prestera med mera ökar min stress.
Valde då ta med min lilla familj, för att titta på.
Det börjar relativt bra, vi närmar oss slutet av kursens avslut.
Nu har vi totalt 2 gånger kvar att träffas, de innebär endast 1 gång kvar att träna tillsammans innan provet.
De hände en sak på plan.
Som blev en varning.
Då det är hett ämne så tar jag inte upp incidenten.
Mer än att till min instruktör jag svarar: Jag gör som jag lärt. Du gör så, Du sagt åt mig göra så.
Tror ni han ger mig ett bra svar?
-Gör aldrig om det!

Innan vi kör hem frågar jag vad ska jag göra nästa gång?!
Hans svar, om vad jag ska göra, är emot vad han innan sagt åt mig att INTE göra.

Så vad fan är rätt vad är fel?!

Vart någonstans om inte på kurs, utbildning, hos en instruktör ska jag kunna få rätta råd, tips och hjälp?!

Om min Instruktör, Kurs ledaren lär ut saker till mig, där detta fallet handlar om,
Så Varför vågar då inte instruktören stå för sina "metoder"?.
Hittar inte rätta ordet, i skrivande stund.

Annars gick min träning rätt bra, och klarade vissa moment som andra inte lyckades med!
Bland annat att sätta honom, stanna kvar, gå iväg en bit. Och då han var halv vägs mot mig gav jag kommandot "STANNA" han stannade på studs, sen kom och en massa beröm och en korvbit. Fick högt och tydligt beröm ifrån en annan kursdeltagare och instruktören
Så det kändes bara YES!!!!
De andra kursarna verkar ha svårt att ge beröm.
Min hund var den som de andra väntade på.
Men i och med att jag ville att hunden var fokuserad på MIG, lyssna på mig, och strunta i alla andra 2 & 4 benta.
Så resulterade min extra minut att jag och min hund Lyckades genomföra detta!
Det lever jag på just nu!

Medans jag var så otroligt Ledsen, rädd och arg på instruktören och det som skedde.

Besked

5 Oktober 2009

Så då kom man fram till Sjukhuset,
Onsdag den 14 Oktober ska jag till Sjukhuset och träffa en Kirurg,
på eftermiddagen.
Får se vad vi kommer fram till.

Idag var min envisa man på Företagshälsovården
Han har klagat på smärta i foten i ca 4 veckors tid.
Sagt åt honom gång på gång: Gå till LÄKAREN.
-Ja avvaktar och ser..

Idag resulterar det till en inflammation i foten, kommer inte ihåg namnet i skrivande stund, men en remiss är skickad till ett ställe som ska linda in hans fot och gå så i ett par veckor, för att sen måste gjuta ut en special sula.
Dumma envisna ÅSNA!

I helgen har det även vart storm..
Och igår efter vart och shoppat kommer hem och dottern skall hoppa studsmatta, så är den borta!
Den stora studsmattan på ca 60-65 kilo sitter uppe i grannens 2 träd!
Som hon var ledsen.
Som tur var fick 3 starka personer ner studsmattan efter en del jobb.

Är jätte trött nu.
Och har möte om en timme.
Har även en massa teori att läsa och skriva ner de viktigaste i texten,
sen jätte mycket praktisk övning, inför morgondagens kurs

Nere

Jag låter själva låten tala http://www.youtube.com/watch?v=GUw8zQQ-Auw

Mår rätt dåligt i skrivande stund
och vet inte NU vart, hur, när

ska torka mina tårar och försöka lyckas få mig några timmars sömn

01:58

jag kan inte

Jag är så trött på ensamheten.

Tomhet känslan som är så stor.

Jag är så trött på ångesten,

som styr mitt liv.

Jag är så trött och ledsen över att vara så förlamande trött.

Känns som allt håller sakta men säkert på att rasa samman.

Jag vill bara lägga mig ner och ge upp, så får ödet välja.

Jag orkar inte vara livbojen, som håller andra flytande.

Jag kan inte i skrivande stund skriva alla känslorna inom mig

för då bryter nog helvetet loss.

Mer Väntan *suck*

Ändrade direktiv typ.

Pratat med EndokrinKirurg idag.
De kunde inte se att jag hade någon tid till läkaren.
Och hon gick in i min journal och sa det jag redan visste.
"Vi har skrivit till din medicin läkare i X, och bett henne om att
informera dig, att de har beställt en Pet/ct röntgen"

Då sa jag, ja det vet jag, och jag har redan vart på denna röntgen, redan i Fredags.
Hon sa bara -Oj, har du verkligen redan vart inne?! Det gick jätte snabbt. Vad roligt att något går undan.

Hon Bokade då in mitt ärende på Fredagens konferans, då dem bara har 1 möte i veckan.
Görs där bedömningen att dem inte kommer att operera mig, så kommer jag skickas tillbaka till medicin mottagningen, så får de ha ansvar om mig.

Bedöms det att jag ska bli opererad, så kommer jag då få en tid till kirurg läkaren för samtal. Och uppsatt på operations tid.
Men hon sa att det har mellan 4-8 veckors väntetid på att bli opererad.
Så även om det är cancer är det minst 4 veckor.
Och är det att man, de vill ta bort binjuren för säkerhets skull så är det 8 veckors väntetid.

Hon sa att de har jätte många fall just nu som ska få Binjuren bort operarad, därav dessa köer!

Så då får jag innerligt hoppas att jag inte behöver bli opererad oavsett om de skulle vara godartad eller inte.
För i så fall är vi inne i December månad.

Hon sa att de kan hända att de kanske kan bli så de vill göra någon kompletterande undersökning.

Jag är ett levande nerv vrak som inte orkar med denna ovissheten.
Vår önskan och vilja att få göra IVF Åt HELVETE med detta med nu :-(

På olika sätt och håll "tas" så mycket ifrån mig...

Nu måste jag slänga mig i frukost, ska vara på samtal kl. 11.00
Och klockan är nu slagen 10.00

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄä

Ledsen

När man är sjuk, mår dåligt av olika slags anledningar
Så behöver jag stöttning, tröst och förståelse.

Jag behöver min Pappa i mitt liv,
men hans partner kan jag vara utan.

Jag behöver inga uppläxningar, Vad hon,
ibland han tycker/anser var enda gång vi träffas.

Det är aldrig något Positivt hon har att komma med.

Inget min man har gjort, Jag, Vi har gjort med vårt hus, är fint.
Får aldrig höra vad fint vi har gjort.

De pratas om alla de hus de har fixat, köp & sålt.
Renoverat, och allt vad de nu har gjort i den ny inköpta Lägenheten, i nyinköpta Sommar stugan med 5 meter till deras båtbrygga.
Om den båt de sålt och den de köpte.
Vi lever inte i samma värld.

I morse sa tanten till mig att de gav dottern gröt.
Förvånad då hon inte velat ha sånt innan då min man gjort.
(jag äter inte sånt)
Dottern ville ha mera, och jag frågade då min Pappa, Hur gör man?
Tanten sa: Men Snälla X, du är ju Mamma, det är väl bara till att läsa på Paketen hur man gör.
Börja göra sån gröt till henne, så ska du se att hon (min dotter) inte kommer behöva någon himla mag mediciner.
Att jag är Mamma och får ta ansvar att ge mitt barn bra och riktig mat, köpa hem massa grönsaker.
Vi köper Sallad, gurka, paprika, tomater, och har någon form purjolök el dylig i.
Då hon säger, Men de är väl ingen sallad, ut och handla med dig riktig mat och sallad.

Men VARFÖR köpa hem massa saker som varken jag eller min man INTE äter.
Uti fall att, vårt barn äter det?!
Jag går inte och slänger ut pengar på mat/grönsaker som vi sen bara få kasta!
Men det var mitt föräldra ansvar att köpa hem bra mat.

Hon anser man ska mala sin egna köttfärs, hon gör egen köttkorv, min pappa gör eget bröd.
Jag sa som det var: Jag Orkar inte stå, och kan inte göra sånt.

Fick till svar: Gör man inget får man ingen energi, ju mer man gör ju mer energi får man.
Och alla kan laga mat, bara öppna en kokbok. Svårare är det inte.

Jag hade då börjat berätta lite om de mediciner som jag sitter och inväntar svar på om jag får börja med, för mina händer och fötter, min värk. Och allt annat som inte framgår i denna blog.
Allt ja hade på gång som behandlingar, möten med mera.

Men hon fortsätter mala på, och driver mig till vansinne,
Jag tar hunden och sticker UT, och hoppades på fanskapet skulle vara väck då ja kom hem. Tyvärr inte.
Ja satte mig i soffan lyssnade på musik, sen hörde jag att de skulle åka hem de ca 33 milen. Pappa fick en Kram och ville bara gråta i din famn *pappa* Men du kommer nog aldrig få läsa denna bloggen.

Älskade Pappa,
kan inte din Kära Sambo som jobbar på den hatade förseningskassan, ens förstå sig på mig, Som jobbar med såna som mig;
Ditt barn, ditt kött och blod..
Så förstår jag älskade & Saknade Pappa att du ALDRIG kommer att förstå dig på hur livet för mig egentligen är..

Där med så kommer du aldrig att kunna lära känna, det svarta fåret i familjen.
Den misslyckade, Sjuka dottern.

Pappa, jag orkar inte mer.
Jag vet inte hur allt ska gå mellan oss
Men jag tar inte mer.

Låt min sorg få vara fri

Jag behöver en Skyddsängel,
Jag behöver en axel att gråta emot.
Jag behöver krafter, tålamod, styrkan.
En Nyckel att låsa upp mitt inre, att våga visa,
våga vara den jag är och mår inom mig.
*jag erkänner att jag är orolig, rädd*
Det finns så mycket jag vill säga, så mycket jag känner

Varför känner jag mig så många gånger så otroligt ensam för?!
En Stor tomhet känsla.
Jag undrar om jag även denna gången kommer att bli sviken av de som aldrig fanns då jag alla de andra gånger behövde dem.
Skulle jag ens vara saknad av just de människor, om jag inte längre fanns?!

But who care´s??

Morgondagen & Hund träning

I morgon får jag gå upp ca kl 05 för att äta frukost, sen får jag endast dricka vatten.
(Har i skrivande stund ännu inte fått någon skriftlig kallelse, eller förberedelse ifrån Sjukhuset och jag ska vara där om ca 24 timmar.) Dvs kl: 10.30

Jag beräknas vara klar runt 12:30-13:00.
Sen ska jag hålla mig borta från mitt barn i alla fall 3 timmar efter det att jag är klar, i och med jag ska få in sprutat radioaktivt ämne.
Det var sjukhuset som sa detta till mig, då jag frågade.
För kollar man på vissa sidor så nämns där att man ska undvika barn och gravida.
Medan sån information, vad jag inte kan se/hitta på, cancerfonden´s hemsida.

Så som det i dags läget ser ut så ska en vän till mig passa dottern.
Men att min man får sluta tidigare så han kan ta henne sen så jag inte riskerar något att hon utsätts för något.

Önskar man fick åka sjukresa så jag slapp mer press och stress att köra dit & hem och undersökningen.

Sitter nu i soffan, in virad i en stor och varm filt, av bokade igår ett samtal jag skulle ha idag.
Det kändes helt enkelt inte lägligt, är inte mottaglig för det nu.


*******************************************************************
Över till hund träningen:

Den kurs jag går på, så har man ett prov som man måste bli godkänd i, för att få "vistas" på andra brukshunds klubbar, och för att kunna gå vidare.
(vilket jag inte visste att det var såpass "hårda" regler i kursens mening)

En av momenten som vi fick lära oss i Tisdags känns nu som väldigt svårt att lyckas genomföra.
(förlåt negativ inställning)
Kvarsittande med störning
Miljön ska vara naturlig såsom parkeringsplats, skog eller bostadsområde.
Okopplad, medan jag som förare ska röra mig i en radie om ca 10 meter avstånd från hunden.
Då ska hunden under denna tid inte ändra position om jag nu gett kommandot att ligga. Att han förblir liggande.
Samtidigt kommer hunden att utsättas för 3 olika typer av störningar i form av andra människor, hundar, fotbollar och liknande.

Just detta måste vi iallafall få "Väl genomfört" = Hunden utför momentet med vis hjälp från föraren.,
allra helst Mkt väl genomfört =Hunden utför momentet utan hjälp ifrån föraren.
Och inte få i kryssat: Behöver träna mer! = Hunden utför ej momentet trots upprepad hjälp ifrån föraren.

I Denna övning får jag inte titta på hunden, inga tecken (som jag använder med fingrarna) inget godis, och inte använda min röst.

Men sen finns det förutom detta utförande även 10 st moment till att få godkänt på. Så totalt är det 11 moment som vi ska klara av.

Sen på träningen sist i det sista träningspasset, i slutet så gick tränaren in och tog min hund, för han märkte hurpass uppskruvad min hund var.

Då han tog hunden sa han då min hund började dra och hoppa på bakbenen; Nu är de inte matte som håller dig, ........
De han sa vet ja inte hur jag ska tolka, men det var skönt för mig att han som nu är så duktig fick försöka få ordning på hunden.
Men det blev så tillslut att han la ner min hund, höll honom ner i sidläge, om hunden tog upp sitt huvud trycktes de ner försiktigt men bestämt, samtidigt som de andra i gruppen med sina hundar efter kommando från tränaren, sagt åt alla gå mot honom (tränar hundarna att mötas in i en ring, en klunga)
Varför han gjorde detta är att min hund måste lära sig att koppla av då han är bland de andra hundarna, och att detta skulle vi öva på mer.

Men hans "läxa" till denna vecka var, hur han skulle kunna få min hund att skälla på kommando, locka fram ett skall. Men de behövde han tänka på lite mera.
Då vi sen Augusti månad typ lider av allt hans skällande för allt ljud.
Vissa är självklart befogade att få skälla som då någon går utanför vår tomt.
Men det har blivit för mycket så de blir en tråkig cirkel.
Men läraren tyckte inte att han skällde där på plan.
Nej iofs inte om man nu jämnför med de andra hundarna som skäller i bilarna då man kommer till träningen.

Men men nu ska de vara slut pratat om hundar och dess olika övningar..

Kanske dags att försöka få i mig frukost?!

Ha de så bra

samtal

Onödigt samtal, typ...

Idag ringde Dr från medicin mottagningen, och berättade att hon fått svar från de andra sjukhuset.
-Ja, det har jag med.

Hon tillförde väl inget direkt av betydelse, mer än att jag än en gång fick väl en liten förberedelse på att de troligtvis kommer att operera mig.

Jag ska gå in för att de bara är Binjuren som vuxit, och att det inte skulle kunna tänkas vara något annat som spökar.
Och att jag ska se till att äta innan 06.30 på fredag. Köra lugnt till Sjukhuset och föröka behålla lugnet och inte vara orolig.
försöka se allt som om de bara vore en vanlig undersökning.
Hoppas att de första sjukhuset bara har sett fel och att detta stora sjukhuset ser att allt är bra.
*försöka ta bort vad de på de andra stora sjukhuset upptäckte*
Men hoppas att detta lilla SKIT sjukhuset där Medicin mottagningen är, att deras röntgen personal är inkompetenta.

Men skulle det vara något än en godartad sak, så kommer en anmälan komma på denna Medicin mottagningen som glömde bort mig.
Och Avdelnings chefen kommer att få sig ett personligt samtal och/eller Brev, över hans ord han sa till mig i telefonen.

Troligtvis kommer jag oavsett utgångs punkten att på något sätt tacka det stora sjukhuset som märkte förändringen på röntgen, det som inte detta lilla SKIT sjukhus inte ens själva sett.

Ska kl:13 ringa till det Aktuella sjukhuset ang frågor jag har inför fredag.

Vore jätte roligt med en kommentar!

Snabba puckar

Från att ha pratat med Sjukhuset igår (Måndag 21/9-09),
om väntetiden till en PET-röntgen,
Till att idag kl: 14:22 bli inkallad på röntgen redan på Fredag den 25/9-09.

Försöker få tag på min man, signalerna bara går fram och har sökt han nu 4 gånger.
Vad ska jag göra av mitt barn?!
Tar 1 timme att köra dit, sen då jag kommer dit ska de,
sätta en nål, sen spruta in radioaktivt.
Sen måste jag vila, inte prata, inte läsa, bara ta de lugnt.
Sen görs röntgen.
De beräknar att allt ska ta 2 timmar.
Sen köra en timme bilfärd hem..

Får se om jag skulle lyckas få någon som kan ut och gå med hunden en snabbis, om det behövs.
Men de 4 timmar klarar han egentligen.

Jag måste få bort oron vart mitt barn ska vara,
Har sån ÅNGEST nu........