Trötthet

Vi har beslutat att dottern kommer vara på dagis på måndag 06:30-17:00
och ca 4 ½ timme på Tisdagen.
Sen kommer min man vara hemma.

Fick även beslutet, avslaget ifrån kommunen i Onsdags som jag funderar på att lägga ut.
Att trots jag anser mig inte kunna tillgodo se barnets fysiska behov efter op. med mera så
anser han inte att barnet har rätt att få vara där mer.
Men jag trodde att de var för barnet han såg till.

har kräkts och har förbannad huvudvärk, och fått ta Migrän medicin.
Allt ja önskar ja skulle orka med under dagen, allt jag behöver fått gjort.
När jag inte orkar så vill ja inte ens att min man kommer hem och ser allt
jag inte orkat och kunnat.
Fast jag vet att han inte kräver något av mig.
Men mitt inre, odugliga sida kommer in.

Jag skulle även ha haft tjej kväll med min vän, men allt glidit ut ur sanden
och mår piss över detta.
Min äldsta syster, skrev igår att de var svårt att ha någon relation mellan oss då vi inte ses och knappt aldrig hörs.
Hon skulle kunna ringa med jobb mobilen ngn minut men
att ringa min mobil hem ifrån sånt fungerar inte.
Och att jag fick höra de var vi som valde stänga av hem tele.
svarade att: 99% av de få gånger de ringde någon, så var det bara försäljare.
Och betala Telias ocker priser är inget jag gör.
Jag fick åter igen ursäkta mig för att jag inte mår bra,
sen har jag även fått höra och läst att många personer bett mig att
inte kontakta skriva till dem, då de inte orkar med att jag mår dåligt.
Och då de inte är mycket som som är roligt eller krafter kvar
så är de ingen ide.
Jag kämpar nu med att orka vara mamma och en någorlunda fru.
Mitt inre sätter ett förbannat stop och tröttheten,
och ord som tidigare är sagda kommer upp och jag håller mig ifrån alla.

imorgon är de tänkt svärföräldrar och ena svägerskan ska komma hit och de ska bjudas på middag. Säger bara: Min man får ta skriva inköps lista, åka och handla mat och laga samt servera.
För mitt huvud är inte här och nu.
mitt huvud är där jag befinner mig på söndag kväll.
Mitt huvud upptas av allt jag måste hinna med att ordna, packa och fixa.

Jag vet inte hur jag ska göra då jag åter igen inte lyckats hålla det jag lovat min vän.
Som jag verkligen vill göra, träffa och umgås haft vår kväll.
Jag vet inte vilka ord, som kan ursäktas, eller om de kan förlåtas.

vaknat

Barnet vakande ca 22.30
ont emellan åt.
Fryser

Inte få feber nu med.

Nu måste jag i säng!! Är så in i norden trött o hoppas barnet somnar med mig.

Ledsen

När man är sjuk, mår dåligt av olika slags anledningar
Så behöver jag stöttning, tröst och förståelse.

Jag behöver min Pappa i mitt liv,
men hans partner kan jag vara utan.

Jag behöver inga uppläxningar, Vad hon,
ibland han tycker/anser var enda gång vi träffas.

Det är aldrig något Positivt hon har att komma med.

Inget min man har gjort, Jag, Vi har gjort med vårt hus, är fint.
Får aldrig höra vad fint vi har gjort.

De pratas om alla de hus de har fixat, köp & sålt.
Renoverat, och allt vad de nu har gjort i den ny inköpta Lägenheten, i nyinköpta Sommar stugan med 5 meter till deras båtbrygga.
Om den båt de sålt och den de köpte.
Vi lever inte i samma värld.

I morse sa tanten till mig att de gav dottern gröt.
Förvånad då hon inte velat ha sånt innan då min man gjort.
(jag äter inte sånt)
Dottern ville ha mera, och jag frågade då min Pappa, Hur gör man?
Tanten sa: Men Snälla X, du är ju Mamma, det är väl bara till att läsa på Paketen hur man gör.
Börja göra sån gröt till henne, så ska du se att hon (min dotter) inte kommer behöva någon himla mag mediciner.
Att jag är Mamma och får ta ansvar att ge mitt barn bra och riktig mat, köpa hem massa grönsaker.
Vi köper Sallad, gurka, paprika, tomater, och har någon form purjolök el dylig i.
Då hon säger, Men de är väl ingen sallad, ut och handla med dig riktig mat och sallad.

Men VARFÖR köpa hem massa saker som varken jag eller min man INTE äter.
Uti fall att, vårt barn äter det?!
Jag går inte och slänger ut pengar på mat/grönsaker som vi sen bara få kasta!
Men det var mitt föräldra ansvar att köpa hem bra mat.

Hon anser man ska mala sin egna köttfärs, hon gör egen köttkorv, min pappa gör eget bröd.
Jag sa som det var: Jag Orkar inte stå, och kan inte göra sånt.

Fick till svar: Gör man inget får man ingen energi, ju mer man gör ju mer energi får man.
Och alla kan laga mat, bara öppna en kokbok. Svårare är det inte.

Jag hade då börjat berätta lite om de mediciner som jag sitter och inväntar svar på om jag får börja med, för mina händer och fötter, min värk. Och allt annat som inte framgår i denna blog.
Allt ja hade på gång som behandlingar, möten med mera.

Men hon fortsätter mala på, och driver mig till vansinne,
Jag tar hunden och sticker UT, och hoppades på fanskapet skulle vara väck då ja kom hem. Tyvärr inte.
Ja satte mig i soffan lyssnade på musik, sen hörde jag att de skulle åka hem de ca 33 milen. Pappa fick en Kram och ville bara gråta i din famn *pappa* Men du kommer nog aldrig få läsa denna bloggen.

Älskade Pappa,
kan inte din Kära Sambo som jobbar på den hatade förseningskassan, ens förstå sig på mig, Som jobbar med såna som mig;
Ditt barn, ditt kött och blod..
Så förstår jag älskade & Saknade Pappa att du ALDRIG kommer att förstå dig på hur livet för mig egentligen är..

Där med så kommer du aldrig att kunna lära känna, det svarta fåret i familjen.
Den misslyckade, Sjuka dottern.

Pappa, jag orkar inte mer.
Jag vet inte hur allt ska gå mellan oss
Men jag tar inte mer.

To much

Somnade med relativ ro i kroppen natten till idag.

Vid 02:20 tiden vaknar jag över att det börjar göra ont i ryggen.

sen vaknar jag till att det gör så djävulskt ont i hela ryggen och kändes som om, rör jag mig så kommer ryggen att gå av!

Jag kunde knappt prata, och varje mening var en stor ansträngning, för de blev sånt trycköver bröstet, och på höger sida vid revbenet.

Dottern vaknade, klappade mig och höll mig i handen. Hon försökte väcka pappa, min man. Han mumlade bara -var har du ont någonstans?!



Men han vaknade nog inte Jag var så nära på att ringa efter ambulansen, men försökte härda ut längre så efter ca 1 ½ timme gav sig smärta och kramperna av de svåraste av.

Hela dagen har jag haft ont, tryck och illamående.

Men herre min gud vilka smärtor jag hade.

hade liknande nu innan jul då fick jag åka in akut och fick ett par omgångar morfin.





Vaknade sen på morgonen att mannen är kvar hemma, hallå eller!

han har försovit sig, och missat sin hälso undersökning på företagshälsovården.



Sen lämnar jag barnet på dagis, ut med hunden, mår så dåligt på alla sätt och vis.

Mycket som behövdes ordnas med försäkrings bolag, att jag skulle till Reumatologen.

Som för övrigt ringde 10.20 och sa att min dr inte kunde ta emot mig kl 13. pga akut möte ang svininfluensan. Sa till dem nu har jag ta mig tusan fixat barnomsorg så jag kan komma innan. så de fixade detta.



så jag kommer troligtvis bli remitterad till neurolog,

Min kärlvidgande samt neurologiska medicin får jag avvakta med tills kirurgteamet gjort bedömning av min binjure.

Ska skicka papper till arbets terapeuft för att se vilka hjälpmedel jag behöver för mig fibromyalgi bland annat.



Min smärta jag hade i natt trodde/sa han att det var något som heter Facettsyndrom, att det är mitt ena revben som är inblandat.



Ska be honom skriva ner och skicka till mig allt han sa idag.

Är inte mottaglig att ta in direkt mera.



Dagens kurs, var ja tveksam till om ja orkade psykiskt och fysiskt att åka iväg.. men tog mig iväg men kursen blir bara svårare och hårdare krav, och nya moment samtidigt som de gamla övningarna med hunden ska fortsätta att tränas in..

Jag vill så gärna bli godkänd i kursen.. Måste bli för att kunna fortsätta andra kurser. samtidigt inser jag att jag, vi har mycket kvar att träna och lära..

Nästa veckas tränings pass är få hunden stå/ligga på plats samtidigt jag går ifrån, och då jag kallar på hunden att i mitten av sträckan få hunden att stanna upp där för att sen komma till mig, och sen motsatt att gå i från mig.. sen är de förutom det sitt, ligg, inkallning med mera. och teori.

jag vill så gärna orka och klara av det hela, försöka hitta motivation, lusten och glädjen..



känner bara att det är FÖR mycket som händer och sker i livet just nu. Jag hinner inte med.

Känslor får tryckas undan så långt in i mitt innersta rum, och förtränga känslorna..

fortsatt inlagda

Vi är fortfarande inlagda, då Röntgen av dotterns buk, kräver behandling.
Är så trött på att bli ifråga satt, vissa som ska spela duktiga och uttala sig om hur vida mitt barn är "friskt" eller inte.
Inte hennes egna ord har av alla blivit tagna på allvar.
Men vi hade rätt, något var fel.

Hon har fått sin första behandling i kväll och medicin, 4st vuxna på ett litet barn.

Ångesten över allt som händer, ångesten för att dagarna går.
Ångesten över att Tisdagen närmar sig med skrämmande steg.

Jag är så trött, så slut psykiskt just nu.

vi ska iaf få komma hem några timmar i morgon, efter morgon dagens behandling och läka rond, för att åter åka till sjukhuset för behandling på kvällen