Vaknade av vara så sorgens inom mig.
Kände mig deprimerad, att vara på bristnings gränsen till att bara vilja lägga mig ner och bara stor gråta.
Vakna och bara känna
Hur ska jag klara av denna dagen.
Vara en glad, positiv mamma & fru.
Att vara en sådan där; över glad, Super positiv människa, som inte klagar på något. Och ha ett hanter bart, problemfritt liv, och skulle det vara något problem då lätt och perfekt bara resa mig upp, ta motgångarna med en klack spark....
Att kunna se positivt och glatt på livet och dagen.
Hur?
Varför har vissa människor fått den förmågan? Sånt bra liv som kan allt det där som jag inte kan.
Jag ansåg att jag försökte bära mask i någon timme. Allt för att försöka göra det så bra och mysigt för mitt barn. För att försöka tänka positivt och göra saker.
Vad finns då kvar?, när avsaknaden av förståelse, medlidande att när jag på mindre 2 ½ år har;
Blivit Opererad 7 gånger var av en av dem blev rätt allvarlig komplikation genom inre blödning, vart inlagd för smärtlindring ett par gånger, och kräkningar & smärtor efter den ena operationen, förlorat 4 graviditeter, medicinsk behandling av Methotrexate, för att ta bort de graviditets rester som man inte gick bort i opererationen.
Jag är enligt honom; bara gnällig, sur, irriterad, och Jämnt sjuk, och jämnt mår dåligt
Men är han inte ledsen?
Det är nu i mitt inre, ett pussel..
Då ens älskade inte orkar finnas,
Då ens man inte har förståelse, hänsyn eller respekt
Vem kan man då förvänta sig ska kunna tro kunna respektera
Det osynliga handikappen?
Det osynliga handikappen?
Jag kom i från ett förhållande, som gjorde mig så illa. ORD som sårar så innerligt, En lätt tändlig ex som slog näven i väggar så fort han blev arg.
För att Natten till Lucia 2003, kränka och ge mig blåmärken.
En dag om året som jag alltid har älskat, har blivit till en dag som bara tar mig tillbaka till tiden.
Från att innan den relationen ha, haft min första partner & sambo,
som inte var lika elak.. Men som svek och sårade mig så 2½ års första förhållande, sambo. Försökt få barn med. På en Onsdag säga han älskar mig, på Torsdag bryta förlovningen, Och sen på Fredagen, natten till Lördagen bli upptäckt på ett uteställe av min bror, som ifråga satte om inte han var tillsammans med mig.
I det förhållandet fick jag även köpa tillbaka vissa av mina egna saker, från min låga inkomst, till han som tjänade bra.. Hos min egna pappa.
2 kommentarer:
Läste din blogg. Vad livet kan vara jobbbigt emellanåt. Förstår att du vill ha allt stöd av din man,men ibland kan det vara svårt att uppfylla allt. Din man verkar vara väldigt mån av familjes försörjning. Det är en mycket bra egenskap som tyvärr inte alla har. Jag tror att hans jobb kräver att han är på jobbet,det är nog inte för att han inte vill vara hemma med dig då du är dålig. Det är tufft ute på arbetsmarknaden för alla..Han tycker nog att eran situation är jobbig lika mycket som du tycker. Hans andningshål är nog jobbet. Betyder absolut inte att han inte älskar dig/er.
Så det allra bästa är att ni verkligen pratar med varandra.
Jag tror att när man mår dåligt så blir det gärna att man pratar om det, det kan hända att det tröttar på den andra,som är naturligt. Då kanske man slänger ur sig saker som man inte borde.Kanske trycket släpper lite då.Kanske det för med sig lite positivt oxå,för då kan man prata om det. Det var mycket kanske...
Du är värd all omtanke och kärlek av din man...Ge varandra en kram och glöm alla hårda ord. Kram på dig.
tänker på dig vännen!
jag har inga ord som kan trösta: dock vet jag och förstår hur du mår. jag är på samma ställe...
jag önskar att många skulle kunna förstå hur det är att må dåligt, riktigt dåligt. Men alla gör inte det.
Din man mår nog jättedåligt (precis som min) men han vet inte hur han ska göra. han orkar inte se dig ledsen för han känner sig så hjälplös. Visst det är inte rätt av honom att bete sig vissa sätt. men jag tror att vi måste försöka förstå dem.
jobbet är deras andningshål, de får göra ngt annat, komma bort från det jobbiga.
jag önskar jag fanns hos dig. Jag tänker på dig vännen!
stora kramar från mig
Skicka en kommentar