Idag är det äntligen dags för samtal, förhoppningsvis tid och möjlighet att kunna lyfta på locket och berätta sanningen.
Det som gör så ont som tynger, och vad som förstörts.
Även om svar på vad jag kan göra inte kan ges, så kanske mitt hjärta få lättas.
Om jag vågar, och om min man tar VAB eller vad som helst och kommer hem så att jag kan få denna möjligheten.
Annars är detta samtal totalt meningslöst.
För det är totalt omöjligt att ha med mig mitt barn in dit, och jag kan inte lösa det på annat sätt...
Det är saker som har hänt,
och jag står här och väger vad som är det bästa, och vad det är jag vill.
Man kan skada en människa på många olika sätt och vis,
Människor kan förstöra en annan människas tro,
såpass så man kan stå där och bara känna och inse att där inte finns någon
som man kan lita på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar