jag förstår mig inte på dig, och kanske är det mening att jag aldrig kan lära känna dig..
Du ska finnas, stötta och hjälpa.
Du ska inte trycka ner mig mer, inte kritisera och ifråga satt allt jag är och inte är.
Jag verkar aldrig duga för dig, och det gör så ont.
Var ditt samtal även idag så nödvändigt?!
Varför gör du mig bara mer och mer ledsen?!
Jag gråter mig till sömns varje natt.
Och sitter även nu och gråter då jag behöver vara så stark som de bara går innan vi ska i väg idag..
Varför måste du göra mig så ledsen?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar