Slut

Är hemma på permission ifrån neurologen,
har ont i huvudet, kroppen.
Bilder, minnen från dessa dagar har kommit upp lite mer & mer för varje dag,
Rädslan som jag kände, börjar ta på mitt psyke rätt rejält, livets sårbarhet har åter igen visat sig.
Ingen visste någonting, än mindre jag.
Jag låg som ett kolli, och har inte ens vetat vart jag var, vad mitt barn heter på rakarm, Min egna identitet var ingen självklarhet.
Jag låg i en säng, alla ord kunde jag inte säga, minnet svek mig, talet, kroppen.
Ja kunde förstå, att något var galet fast vissa på akuten vart otrevliga emot mig, och bara ville få de till att ja gjorde mig till.
Inre förtvivlan att på någotvis förstå att JAG var inte ja längre.
Skulle jag dö? Skulle jag bli ett kolli som aldrig skulle bli återställd igen?
Inre sorgen att veta/känna att min man nog aldrig skulle välja stanna kvar vid min sida.
Tisdagen tog jag mod till mig att ringa min granne, men tårarna bara föll
jag fattar inte varför jag förnedrade mig själv genom att ringa henne då hon sökt mig.
Varför lät jag henne få höra hur jag stammade och inte fick fram ord, eller rätta uttal o de problem som jag hade...
Jag är så oerhört ledsen, skäms ångrar det så mycket.


Jag fick börja på Trombyl i 3 dagar.
Jag gjorde ct röntgen på huvudet,
Vad jag tror det heter: Angiografi röntgen av nacken, sprutade in kontrast medel.
Sen gjordes Magnet röntgen av huvudet, samt
Magnet röntgen av nacken.
Citadon, Primperan
De tog ryggmärgsvätska, 2 bedövningar, och 3 försök att komma rätt.
De 2 första försöken gjorde så ont, och har fortfarande värk i ryggen.
De första nätterna o dagarna väckte de mig var 4.e timme tror jag de var,
Ekg, blodtryck, syresättning, lysa mig i ögonen, jag skulle "le" försöka lyfta mina armar och ben, vissa gånger försöka träffa näsan med fingret.
Blodprover med mera.

Jag har enligt läkaren ingen blödning ovanför hjärnan, som ena magnet röntgen kanske tydde på, då skulle de synts i vätskan i från ryggen.

Kan bara använda min vänster hand ännu, ont i huvudet, kroppen.
Upptäckt blåmärken som läkare åsakat mig.
Vissa ville tro, få de till att detta kunde bero på att jag skulle göra mig till, någon sa att ja skulle sluta upp och spela, larva mig, och dessa personer visste att ja visst kunde röra mig, och allt som de sa sig veta. En läkare sa till mig att hon visste jag mådde psykiskt dåligt, frågade mig vad som har hänt som har utlöst detta. En annan frågade mig om jag hade tagit överdos.

Jag skulle aldrig spela mig så sjuk och dålig som jag var.. Jag tror aldrig jag skulle kunna lyckas, jag skulle inte utsätta mitt barn för detta frivilligt
Jag orkar inte försvara mig, de är slut med över tramp..
Jag ska tillbaka till sjukhuset på söndag/måndag igen.
Prata, lägga upp en planering. Får se om jag blir kvar på sjukhuset.
Det kommer bli många samtal och kontakter med min kommun.
De måste in och hjälpa mig, oss nu.
För stunden.
Få hjälp med barnomsorg, så mitt barn kan få träffa kompisar.
Min man återkomma till sitt arbete
och jag få vård, rehabilitering att försöka bli återställd igen.

Jag har inte tid med detta, har inte ork.
Jag har NOG med problem och tillräckligt stressad och pressad.
Tillräckligt att göra.

Jag har lust att ge upp allt som har med detta att göra, allt som rör läkar besök, hälsa överhuvudtaget.
Men då ja inte kan; knäppa byxor, knyta skor, ta på strumpor, sätta upp håret i en hårsnodd. Inte kunna öppna förpackningar, hälla upp tex. mjölk. Inte kan hålla bestick med min hand så kan jag inte ge upp allt.
Jag är arg över att en hand endast kan användas till att försöka skriva här. Lära mig borsta tändera med fel hand. Jag kan & vågar inte köra bil.

Förbannade jävla huvudvärk

Ligger på den akuta avdelningen.
Hade eget rum, med egen toa och även en tv.
Fick även lov att få special kost. Dvs önske kost.
Behöver jag bli kvar, så hoppas ja innerligt att "mitt" rum är kvar.
Vill inte dela någotrum med några, eller någon.

Jag hoppas på kunna få rätsida med mitt liv, med detta kapitel

Något som även stressar mig är att på onsdag är det tid att besöka Endokrin/sarkom
kirurgen, angående min Binjure.

Vad har jag gjort för ont?