Nej...

Kommentar:

åh aldrig får något bara vara enkelt, men du fixar detta oxå vännen...jag vet det. Tänk mindre på det som ska undersökas om mer på den lilla älskade bebisen i din mage så kommer det till att gå sååååå bra. massa kramar från mig!!

Svar på kommentar:

Vet inte om du skickade till fel person, blandar ihop mig med någon?!

Om det vore ett mirakel som växte inuti min kropp så vore...
Om det var så väl...


*********************************************************************

Sen dagen brevet kom,
vi säger dagen efter brevet kom så har min vardag pendlat,
ångest attacker kommit och höggt till..
Tårarna har forsat,
Tusen tankar,
Många frågor,
men och Om!

Undersökningen skedde den 13:e, Läkarens brev var daterad den 20:e, och i min brevlåda var brevet den 25:e.
Då verkade de redan som om att de har kontaktat de stora sjukhuset om hjälp...


Så ensamt i tankarnas värld, så ensam i rädslan och oron, ovissheten..
Och värre blir det på natten, och dödsångesten sätter in.

Men vad händer nu då?
De planer och besluten vi tog att genomföra nu i höst..
Vad händer, vart befinner sig planer, tankarna och faktan hos Läkarna nu?

Kommer vår dröm & Önskan hinnas, kunnas genomföras?!

Så hade det vart ett älskat barn i min mage, så hade nog alla diverse undersökningar gått jätte bra.
Jag har bara en icke önskvärt växande organ i min kropp enligt läkaren,
och i dess bubbla lever jag i.

I den ovisshet och rädsla är vi nu i.


Avslutar kvällens bloginlägg: 01:52 Svensk tid.