Ledsen

Idag har jag haft mer "smärta" än vad jag hade då jag kom in med mitt senaste X,
har kräkts och mår illa och fått ta 2 tabletter mot illamående idag.
blir ju orolig..

I morgon tar ja de sista cellgifts tabletterna och på onsdag de sista tabletterna på behandlingen..
Känns inte som om det är slut på min mardröm.
Jag ska inte bli förvånad... Men då tror jag att de får lägga in mig..
Har även börjat blöda sen i fredags el om det var i lördags o gör det ännu..
Innan dess blödde jag sen den 14/11 med att bara ha 1-2 dagar uppehåll till att nu direkt blöda igen
och då jag var hos gyn i fredags sa han att de inte ser ut som om jag kommer att blöda något mera med tanke på slemhinnan, aha men nu då?!
I morgon har jag iaf äntligen fått en tid till en Kurator på gyn, kanske kan jag våga och klara av att öppna upp mig..
Vet inte om jag vågar att öppna upp allt, vet inte om jag kan med att berätta mina tankar och känslor..
Vet inte om jag vågar släppa ut vad jag känner, då kanske helvetet brakar loss.
Att jag blir så svag inom mig, så att min man "inte orkar med mig"
att det blir för mycket för honom.
Jag känner att jag och Han behöver egen tid, för att se om vi finner tillbaka till det som var, för jag tvekar nu..

Vill slippa så mycket nu, och vill vara med mina vänner, tja de 2 som bjudder hem mig till sig P & M, Bjuds in på en fika lite snack.

Vad vill jag med livet, hur vill jag ha min familj, mitt liv?
Funderar på att införsökaffa oss en kisse till.
Men min ångest och funderingar om hur de skulle vara att ha 4 hemma.
En kisse som kan få mig på andra tankar och uppmärksamhet,
visst de ger mig något extra den första tiden.
Vad kan trösta? vad kan lindra?
Egentligen säger mitt inre strunta i allt, men någon kämpar anda
säger försök finna något.

känns de inte bättre eller liknande känsla i morgon med vänster sida så ringer jag!

Nu har min sömntablett börjat att verka, och jag får ta dess tåg och lägga mig ner på min underbara Tempur kudde och sova ljuvligt.