tisdag 5 augusti 2008

Depp

Känner mig så deppad just nu, ledsen besviken, arg, lurad vill bara svära en hel fadderulla men vad hjälper det?! Är så arg..

varför jag?, om och om igen?!


Läkaren berättade även att vid nästa graviditet när fan det blir någon gång då jag börjar närma mig klimakteriet.

Så ska man ta blod hcg man ska kolla att de stiger som det ska, och ma kan även via blod hcg avläsa om graviditeten sitter "rätt"

och med de även ta tidigt vaginalt ultraljud.

Om någon bara kunde svara NÄR jag blev gravid nästa gång, vilken tröst det skulle vara...

Min mamma spådde ju att jag skulle få barn i slutet av maj/juni och då få en pojke.
Än är väl den spådomen inte ute, men varför skulle vi lyckas på direkten


Har även haft funderingar nu under dagen om jag skulle ta och byta läkare, men hur kommer de kännas att lägga upp sig för en ny då min nuvarande läkare vet exakt hur ja ser ut där nere.. Visst ja har väl inte så stora problem att "lägga upp mig" för gyn läkare,
Kommer jag vara Taskig, misstro/tvivla på min behandlande läkare?!

Min beh. dr brukar alltid ringa upp mig då jag söker honom, kommer jag iså fall ha samma trygghet med den nya?!

Hur skulle de kännas att träffa på min då fd beh. läkare?
Och hur kommer han vara emot mig då han fått kritik?

Hur kommer kärringen på gyn mottagningen bemöta mig i tele då hon väl vet vem ja är så att ja knappt behöver uppge mitt person nummer då även hon kommer att få ta emot kritik emot hur ja kännt mig behandlad, hur kommer de vara att se och träffa henne då man näst intill alltid träffar på henne på mottagningen då man går dit..

Vill bara ha tillbaka min graviditet, varför varför varför de är nog de orden och önskan som finns i mitt huvud just nu..

jag är tyvärr inte så stark nu, jag är ingen bra vän, och vissa behandlar jag som de behandlar & behandlat mig..

Är så jävla sur,

Så många säger till mig att jag ska vara glad över det barn jag har, ja visst fan är jag det, men inget kan hjälpa den saknad och önskan inne i hjärtat.
Men då kommer tankarna varför köpte vi inte en ny fin vagn, en ny fin bilbarnstol, varför njöt jag inte mer av att vara småbarns mamma, varför var jag (och familjen) ute och rände i så många affärer och på olika ställen?! Varför satt vi inte mer hemma och bara njöt och tittade på vårt lilla underverk. Visst ja kunde ju inte se riktigt på ett par veckor och missade mycket fina ögonblick med min dotter av Hornhinneinflammation som uppkom av min förlossning som troligtvis var för påfrestande för min kropp (enligt ögon läkaren) Hade på mig solglasögon, ner dragna perseienner men de lilla ljus som kom in gjorde så svidande ont bara ljuset i hemmet gjorde så ont och kunde knappt se mitt barn och fick kisa och känna med händerna, och hade då innan diagnos sådan ångest och rädsla att jag skulle bli blind! det är så många varför, och visst allt är väl inte bara materiella ting, men så ja känner just nu. Var de meningen att vi bara skulle få ett barn varför i hela norden inte satsa på de vi ville ha och de vi hade råd med?! Varför snåla.

(ja jag är glad för det barn vi har och de finns dem som inte har någon och de finns dem som har 13 eller fler!)


förlåt för mitt arga och negativa inlägg ibland behöver allt bara komma ut men de är skit allt behöver komma på natte tid och de är dags till att sova. 00.22

1 kommentar:

Anonym sa...

åhh söta vännen klart du är deppig och arg det är inge konstigt alls och du måste låta dig själv vara det. Det är inte lätt att gå igenom mf och x om och om igen. Och dessutom så har ni försökt så otroligt länge med att få ett syskon till busisen.

Tyvärr kan jag inte svara på NÄR du kommer bli gravid igen, men jag hoppas verkligen snart. Och då hoppas jag även att du får hjälp att behålla det. Har ni funderat på mf-utredning hos nån privat läkare? Har förstått på fl att landstinget inte alltid gör hela mf-utredningar.

Om du inte riktigt trivs med din läkare du har nu eller känner att han inte gör allt för dig kanske det är idé att byta? Du är inte taskig mot din läkare om du byter. Sen det där med att slänga upp sig framför nytt folk är ju inte alltid så kul förstås. Själv har jag iofs börjat lära mig eftersom jag på det stället jag gör ivf har olika läkare vid olika tillfällen...men kul är det ju inte...

Du är visst en BRA vän! Du stöttar mig ngt otroligt och jag hoppas att du känner att du får ngt tillbax från mig. Jag försöker så gott jag mäktar med. Jag mår ju själv rätt dåligt.

Klart du är glad över det barn du redan har men det gör väl inget skillnad i den sorg du har för att ni inte får ett till. Knäppt förstår inte hur folk kan tycka så. Din sorg är troligitvis precis lika tung som min sorg och ens egna sorg är alltid tyngst för en själv.

Usch vad hemskt det låter att du fick hornhinneinflammation efter förlossningen. Låter jätteläskigt! :(

Ni gjorde det ni kände för när ni var småbarnsföräldrar tyvärr går det inte att ändra på.

Men gumman du kommer få ett till barn! Det kommer att gå tillslut!

Massor med stora kämpe och tröstekramar!
PUSS